Analys av data insamlade med programvara och sensorer för lägesövervakning: en studie på intensivvårdsavdelning

Inledning

Trycksår är vårdskador som kan drabba riskpatienter på intensivvårdsavdelningar (IVA). Långvarig immobilisering förlänger vårdtiden och driver upp behandlingskostnaderna. Regelbunden ändring av kroppsläge är grundläggande i trycksårspreventionen. Med sensorer kopplade till sakernas internet (IoT) går det att följa patientens läge i realtid, vilket gör det lättare för vårdteamet att sätta in individuella åtgärder. Den här rapporten redovisar analysen av data som samlats in med övervakningssensorer vid kontinuerlig uppföljning av patienter på en IVA. 

Syfte

Att analysera rapporterna från övervakningssystemet, som i detalj visar hur ofta lägesändring sker samt hur länge och i vilket läge patienten legat, för att hitta förbättringsområden i trycksårspreventionen. Syftet är att utvärdera användningen av lägessensorer hos kritiskt sjuka patienter på en IVA och analysera effekten på trycksårspreventionen. Studien undersöker också hur länge patienterna ligger i olika lägen, för att sjukhusets resurser ska kunna användas bättre.

Metod

En retrospektiv tvärsnittsstudie genomfördes på ett urval av 10 patienter som vårdats på IVA vid ett sjukhus med högspecialiserad vård under perioden 2023-01-31 till 2023-03-17, totalt 45 dagar. Deltagarna följdes med sensorer för lägesövervakning som registrerade förändringar i läge, rörelse och lutningsvinkel och därmed identifierade perioder av immobilitet och genomförda lägesändringar. Vårdteamet, som utbildats i förväg, använde sensordata för riktade insatser för lägesändring av patienterna vid behov. Analysen godkändes av verksamhetens etikprövningskommitté.

Resultat

Automatisk registrering

Sensorerna gjorde det möjligt att automatiskt registrera patienternas läge, med data om hur länge och hur ofta patienterna låg i ryggläge, höger sidoläge och vänster sidoläge. För en av patienterna registrerades under perioden 31 januari till 27 februari 2023 sammanlagt 27 dagar, 7 timmar och 7 minuter av övervakning utan pausade larm. Systemets gränssnitt var i drift under hela övervakningsperioden och visade data i realtid utan avbrott, vilket gav vårdteamet en samlad och kontinuerlig bild av patienternas tillstånd.

Total tid per läge

Enligt diagrammet nedan var ryggläget vanligast, med 12 dagar, 10 timmar och 39 minuter. Tiden i vänster och höger sidoläge var jämnt fördelad, 7 dagar, 5 timmar och 54 minuter respektive 7 dagar, 8 timmar och 56 minuter, vilket tyder på god praxis för lägesändring – en förutsättning för att förebygga trycksår.

Ordinerat mot uppmätt

Jämförelsen mellan ordinerad tid i varje läge och den tid sensorn faktiskt mätte visade att ryggläget översteg den ordinerade tiden. För vänster och höger sidoläge låg den uppmätta tiden nära den ordinerade, vilket visar på god följsamhet till vårdrutinen.

Vårdteamet bedömde tekniken positivt när det gäller motivation, styrning och engagemang i gruppen.

Slutsats

Studien visar vilken potential sensorer för lägesövervakning har när patientens läge analyseras i realtid, och hur mycket det kan bidra till trycksårspreventionen i den mest krävande vården. Sensorerna levererar automatiskt lägesdata via internet, vilket möjliggör ett mer dynamiskt och individanpassat arbetssätt. Det höjer vårdkvaliteten och ligger i linje med rekommenderad praxis, betonar värdet av regelbunden och övervakad lägesändring och bygger en vårdkultur som sätter prevention och patientsäkerhet främst. Att införa tekniken på IVA är en effektiv och nyskapande strategi: ljud- och ljussignaler stöder teamen och gör tidiga, individanpassade insatser möjliga innan trycksår hinner uppstå. Dataanalysen gör att rutinerna för lägesändring kan ses över och förbättras. Den blir ett värdefullt verktyg för att använda sjukhusets resurser bättre, förbättra de kliniska utfallen, följa upp processförbättringar och hitta underlag för riktade handlingsplaner. Att ta till sig den här typen av lösningar speglar en bredare rörelse i vården: att möta komplexa kliniska utmaningar med innovation och skapa en patientcentrerad vårdmiljö som är säkrare, effektivare och av högre kvalitet.

Författare

Bruno Shoiti Ullrich Rondem, Camila Rinco Alves Maia, Elaine Cristina Ferreira Ianni, Jessica Sayuri Kojima och Sirlene Maria de Melo