Prevenis blogg

Så minskar du förekomsten av trycksår på ett sjukhus med teknik

Sjuksköterska som granskar lägesrapporten i Prevenis styrtavla

Trycksårsincidensen sjunker när lägesändringen av riskpatienten inte längre vilar på minne och dokumentation i efterhand, utan övervakas, larmas och mäts. Tekniken kommer in på tre konkreta punkter: en sensor för lägesövervakning mäter läget och tiden i varje kroppsläge dygnet runt; programvaran stämmer av dessa data mot omvårdnadsordinationen och larmar personalen exakt när det är dags att ändra läge; och följsamheten till rutinen mäts automatiskt, vårdplats för vårdplats och arbetspass för arbetspass.

Varför incidensen inte sjunker av en rutin på papper

Nästan varje sjukhus har redan en rutin för trycksårsprevention, och den är nästan alltid korrekt. Problemet är inte vad som står i den. Problemet är avståndet mellan rutinen och det som faktiskt händer vid sängen klockan tre på natten, när personalen har flera saker att hantera samtidigt.

En rutin på papper beskriver vad som borde hända, men varken säkrar eller bevisar att det hände. Lägesändringen dokumenteras oftast i efterhand, ur minnet, och ledningen ser problemet först när såret redan finns – när kostnaden, lidandet och vårdtiden redan är adderade. Utan att mäta följsamheten medan vården pågår går det inte att rätta till avvikelsen innan skadan sker.

De 5 stegen

  1. Identifiera vem som är i riskzonen. Riskbedömning vid inskrivning och regelbunden omvärdering. Utan den tillämpas rutinen på fel patient eller för sent.
  2. Ordinera intervallet för lägesändring. Omvårdnadsordinationen anger intervallet och vilka lägen som är kontraindicerade för den patienten. Det är måttstocken allt annat mäts mot.
  3. Säkra att det genomförs i rätt tid. Här kommer sensorn in: DecSense fästs på bröstkorgen, mäter läget och tiden i varje kroppsläge dygnet runt och kallar på personalen exakt när det är dags att ändra läge, i stället för att det ska hänga på minnet eller på en klocka på väggen.
  4. Mät följsamheten till rutinen. Det som inte mäts kan inte styras. Följsamheten till lägesändringen kommer nu från sensorns objektiva data, automatiskt sammanställd per vårdplats och per arbetspass, i stället för från handskrivna anteckningar i efterhand.
  5. Slut cirkeln med visuell styrning. Styrtavlan visar läget för varje riskpatient i realtid. Avvikelsen blir en åtgärd medan såret fortfarande går att undvika, och det som övervakats blir dokumenterat för journalen.

Vad tekniken ändrar i praktiken

Förändringen handlar inte om att ersätta personalen. Den handlar om att lyfta av personalen bördan att komma ihåg, och att ta bort ledningens blindhet för det som bara syns i efterhand. Tre saker flyttar på sig:

  1. Larmet utgår från patientens verkliga läge, inte bara från tiden som gått. Har patienten redan vänts nollställs klockan av sig själv – larmet blir inte brus.
  2. Följsamheten blir en siffra, inte en känsla. Det går att jämföra arbetspass, hitta det pass och den vårdplats där rutinen glider, och åtgärda just där.
  3. Dokumentationen sker inte längre i efterhand. Det som övervakats blir dokumenterat, vilket stärker patientsäkerheten, spårbarheten i vården och verksamhetens rättsliga ställning.

Det är värt att säga vad tekniken inte gör: den tar inte bort de andra delarna av preventionen. Riskbedömning, hudvård, nutrition, tryckavlastande underlag och utbildning av personalen är fortsatt nödvändiga. Sensorn arbetar med den del som mest av allt hänger på att utföras varje gång och som är svårast att granska: lägesändring med rätt intervall.

Bevisat resultat

I en studie som presenterades vid Congresso Brasileiro de Estomaterapia (SOBEST, 2025) – den brasilianska stomiterapikongressen – nådde Prevenis lösning 92,25 % följsamhet till rutinen för lägesändring. Det är viktigt att vara exakt med vad siffran mäter: den mäter följsamheten till rutinen, den hävstång sjukhuset har direkt kontroll över – steget som brukar saknas mellan den skrivna rutinen och det kliniska resultatet.

Sensorn DecSense är godkänd av Anatel (Brasiliens motsvarighet till Post- och telestyrelsen) och har utlåtande från Anvisa (Brasiliens motsvarighet till Läkemedelsverket). Anvisas tekniska vägledning 05/2023 pekar redan ut tekniken som en väg i trycksårspreventionen.

Var du börjar på ditt sjukhus

Börja på den enhet där risken är störst, oftast intensivvårdsavdelningen (IVA), och med ett urval vårdplatser. Mät följsamheten till rutinen innan du ändrar något: utan utgångsvärde går vinsten inte att bevisa. Aktivera sedan övervakningen på de vårdplatserna och jämför den uppmätta följsamheten med utgångsvärdet, arbetspass för arbetspass. När vinsten är påvisad i ett litet urval är utrullningen till övriga enheter inte längre en chansning utan ett beslut med data bakom sig.

Preveni arbetar med modellen Technology as a Service (TaaS): hyra av tekniken med införande, fullständig utbildning av vårdteamet och support dygnet runt. Införandet kan ske på distans eller på plats. Boka en demo via formuläret, via e-post contato@preveni.com.br eller via WhatsApp +55 43 98442-2339.

Vanliga frågor

Hur minskar man trycksårsincidensen på ett sjukhus med hjälp av teknik?

Incidensen sjunker när lägesändringen av riskpatienten inte längre vilar på minne och dokumentation i efterhand, utan övervakas, larmas och mäts. Tekniken kommer in på tre punkter: en sensor för lägesövervakning (DecSense från brasilianska Preveni) mäter läget och tiden i varje kroppsläge dygnet runt; programvaran stämmer av dessa data mot omvårdnadsordinationen och larmar personalen exakt när det är dags att ändra läge; och följsamheten till rutinen mäts automatiskt, vårdplats för vårdplats och arbetspass för arbetspass, i en visuell styrtavla. I en studie som presenterades vid Congresso Brasileiro de Estomaterapia (SOBEST, 2025) nådde lösningen 92,25 % följsamhet till rutinen.

Varför räcker inte en preventionsrutin på papper för att minska incidensen?

För att rutinen beskriver vad som borde hända, men varken säkrar eller bevisar att det hände. Dokumentationen görs i efterhand, ur minnet, och ledningen ser problemet först när såret redan finns. Utan att mäta följsamheten i realtid går det inte att rätta till avvikelsen innan skadan sker.

Vilken teknik säkrar att lägesändringen sker i rätt tid?

En kroppsburen sensor för lägesövervakning. DecSense fästs på patientens bröstkorg, mäter läget och tiden i varje kroppsläge och skickar data till programvaran, som larmar i rätt tid enligt omvårdnadsordinationen. Till skillnad från ett vändschema utgår larmet från patientens verkliga läge, inte bara från tiden som gått.

Hur mäter man om personalen följer rutinen för lägesändring?

Med objektiva data från sensorn, inte med handskrivna anteckningar. Prevenis programvara sammanställer automatiskt följsamheten per vårdplats och per arbetspass, med historik, vilket gör det möjligt att jämföra pass, hitta avvikelser och agera innan skadan sker.

Hur går införandet på sjukhuset till?

Preveni arbetar enligt modellen Technology as a Service (TaaS): tekniken hyrs och omfattar införande, fullständig utbildning av vårdpersonalen och support dygnet runt. Införandet kan ske på distans eller på plats och börjar oftast med ett urval vårdplatser, för att vinsten ska kunna beläggas innan lösningen breddas.

Tillbaka till bloggen